Ångest

Ångest, i psykiatrisk och psykologisk mening, handlar om en upplevelse av stark rädsla utan att vi förstår dess ursprung. Ångest kan kännas både i kroppen, som ett starkt obehag med hjärtklappning, svettning, susningar i öronen med mera och psykiskt i form av oro, rädsla och i värsta fall fullständig panik. Den skräck vi känner inför en verklig och begriplig fara, t ex en snabbt framrusande bil, är inte det vi kallar ångest i det här sammanhanget. Den rädslan är funktionell och den hjälper dig att reagera blixtsnabbt.

Generaliserat ångestsyndrom

Vi skiljer på olika tillstånd där ångest är huvudsymtomet. Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD (Generalized Anxiety Disorder), innebär att man har en allmän oro, ett slags larmberedskap som tröttar och hindrar i det dagliga livet. Att ständigt bereda sig på det värsta med tankar som ”tänk om…” inför det mesta kan orsaka spänningar i kroppen, magont och sömnproblem. En allmän känsla av olust och nedstämdhet, svårigheter att koncentrera sig och irritabilitet är också vanligt. Generellt ångestsyndrom behandlas med KBT men också med andra inslag av t ex mindfulness och avslappningsövningar. Klicka här för att läsa mer om generaliserat ångestsyndrom på 1177.se.

Paniksyndrom

Paniksyndrom eller panikångest innebär, till skillnad från generaliserad ångest, att man upplever plötsliga attacker av mycket svår ångest. Det kan kännas som om man håller på att dö eller ”bli galen”. De som har haft en panikattack söker ofta medicinsk hjälp eftersom upplevelsen är så tydligt kroppslig. Man kan uppfatta att det som sker startar i kroppen men det som händer är att hjärnan uppfattar ett yttre hot (utan att ett sånt faktiskt föreligger) och kroppen gör sig redo för kamp eller flykt. Det innebär en stor och snabb omställning i kroppen som känns helt orimlig. Istället för att fokus riktas mot en utifrån kommande fara (som ju inte finns där) uppmärksammar vi kroppens signaler och tolkar dem som faran. Paniksyndrom är ett tillstånd som kan vara väldigt handikappande.  För många med panikångest blir livet begränsat för att man börjar undvika situationer där man är rädd att få en panikattack. Behandlingen vid panikångest innefattar KBT och medicinering, ibland i kombination. Klicka här för att läsa mer om paniksyndrom på 1177.se.

Tvångssyndrom

Den som lider av obehandlad ångest löper ökad risk för social isolering och depressiva pålagringar.

Tvångssyndrom eller OCD (Obsessive Compulsive Disorder) innebär att kontrollhandlingar och ritualer, som de flesta av oss ägnar oss åt i mindre utsträckning (dubbelkolla spisen, rätta till tidningshögen, hålla tummarna för tur) tar så stor plats i vardagen att de utgör ett problem. Man får svårt att fungera tillsammans med andra, hemma och på arbetsplatsen. Skillnaden mellan att vara en noggrann person som tycker om att ha kontroll och att lida av tvångssyndrom ligger i själva lidandet. Bakom tvångshandlingarna finns tvångstankar om vad som kommer att hända – alltid något obehagligt – om man inte utför handlingen. Tvångshandlingar och tankarna bakom upptar en stor del av vardagen. Det kan handla om överdrivet tvättande eller städande, särskilda ritualer kring vardagsrutiner som att släcka, stänga och låsa osv. Många skäms för sina beteenden och tror att de är ensamma om detta men man bedömer att 2 % av befolkningen lider av tvångssyndrom så ensam är man inte. Behandlingen av tvångssyndrom kan innefatta både mediciner och psykoterapi med KBT-metoder (KBT+ERP) enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Klicka här för att läsa mer om tvångssyndrom på 1177.se.

Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) innebär att man återupplever en tidigare upplevd traumatisk händelse som om den ägde rum i nuet. Den första tiden efter en personlig katastrof – det kan t ex handla om misshandel, trafikolyckor, överfall, naturkatastrofer eller krigsupplevelser – är det naturligt med stressreaktioner. Under denna tid bearbetar man upplevelsen på olika sätt, man pratar med anhöriga och professionella, man kanske skriver eller återberättar, för andra eller tyst för sig själv. Så småningom lugnar sig reaktionerna och man kan efterhand återgå till sitt liv. För en del verkar denna process inte ha någon sådan effekt. Man kastas gång på gång tillbaka i den akuta stressen genom återupplevande på olika sätt. Det är viktigt att söka hjälp annars finns risk att drabbas av sekundära problem som t ex missbruk och depression. Det finns flera olika sätt att behandla PTSD. I s k traumateam arbetar man med olika insatser, både medicinska, fysiologiska och psykoterapeutiska. Verksamma psykoterapeutiska metoder är t ex EMDR och traumafokuserad KBT. Klicka här för att läsa mer om PTSD på 1177.se.

Fobi

Att lida av fobi innebär uppleva en stark rädsla för något specifikt. Det kan t ex handla om ormar, höjder, sprutor, flygresor, hissar eller spindlar. Personen inser själv att rädslan är överdriven men känner sig ändå tvungen att undvika det som skrämmer. En del fobier utgör inget större problem eftersom de inte dyker upp i vardagen medan andra utgör ett hinder för det man vill eller måste göra. Fobier är relativt vanliga, man räknar med att mellan 10 och 15% av befolkningen någon gång i livet råkar ut för vad man skulle kunna diagnosticera som fobi. Fobier behandlas med KBT. Så många som 95% blir av med sin fobi med behandling. Klicka här för att läsa mer om fobi på 1177.se.