Depression

Vad är depression? Om jag känner mig nere och trött, är det depression? Nej, inte nödvändigtvis. Man kan vara nedstämd och håglöshet i perioder utan att för den skull vara deprimerad. Hur vi mår varierar och få av oss är pigga och glada jämt. Vi råkar ut för olika påfrestningar i livet som vi hanterar olika bra. Men om man under en period känt sig nedstämd kan det vara dags att fundera på varför – och att ta hjälp om man inte kommer vidare på egen hand. Att prata med en klok närstående om sitt mående kan vara ett bra första steg. Några frågor som kan vara värt att ställa sig är:

Är min livssituation ovanligt belastande?
Det kan handla om sjuka närstående, förlust av anhörig eller arbete, egen sjukdom eller något annat som gör livet tungt.

Tar jag hand om mig på ett bra sätt?
Att äta bra, sova tillräckligt och regelbundet motionera är grunden för både den fysiska och psykiska hälsan. En vanlig orsak till ett dåligt mående är att man på grund av stress i arbetet eller i livssituationen i övrigt prioriterat bort att ta hand sig själv.

Är jag kroppsligt frisk?
En hälsoundersökning på vårdcentralen kan ge besked om eventuell sjukdom eller bristtillstånd som kan behöver åtgärdas med medicinsk behandling.

När ska jag söka hjälp?

Den som är nedstämd eller lider av en depression behöver ta hjälp av andra.

Om du har varit nedstämd i två veckor utan några tydliga skäl är det viktig att du söker hjälp. Depressioner, även lindriga,  som inte behandlas riskerar att förvärras. Du kan vända dig till din vårdcentral eller till en privat psykolog.

Depressioner indelas i tre nivåer: lindrig, medelsvår och svår. För lindrig och medelsvår depression är KBT-behandling förstahandsvalet i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen. Övriga behandlingar är medicinska, som enbart ges av läkare, samt IPT som är en annan form av terapi än KBT.

Hos behandlaren får du svara på en rad frågor som de ovan men också en hel del andra. Du kan också få fylla i självskattningsformulär som mäter dina symtom och som kan fungera som jämförelsematerial vid slutet av behandlingen. Behandlaren ställer diagnos utifrån en rad kriterier där de viktigaste handlar om ihållande brist på intresse eller glädje för sånt som i vanliga fall gör dig glad. Behandlaren gör en sammanvägning av symtomen och utesluter också andra orsaker innan en depressionsdiagnos ställs. Man räknar idag med att 15–25 % av alla kvinnor och 7–12 % av alla män drabbas av depression någon gång i livet.

Hjälper behandling?

Ja, behandling hjälper. Med rätt ställd diagnos och rätt val av behandling beräknas 85% som drabbats bli fria från sin depression. Man löper dock en förhöjd risk att insjukna i depression igen vid större belastning senare i livet därför är förebyggande behandling och stöd viktigt.

Klicka här för mer information om depression på 1177.se.