Sömnstörning

Att ha sömnproblem är mycket vanligt. I enkätundersökningar svarar ungefär 30% att de har problem med att somna, vaknar för tidigt eller sover för dåligt och känner sig trötta på dagen. Ungefär 11% av befolkningen i Sverige har så stora besvär att de uppfyller diagnosen ‘insomni’ som är den medicinska termen. Äldre har mer sömnproblem än yngre och fler kvinnor än män får diagnosen.

Sömnen är central för oss alla. Vi sover nästan en tredjedel av våra liv. Mest sömn behöver vi i början av livet – ett spädbarn sover ungefär 20 timmar per dygn. Efterhand minskar sömnbehovet till mellan 7-8 timmar, bortsett från en ökning under tonåren då behovet kan ligga på 9-10 timmar. Faktorer som sjukdom, stress och hård träning kan också tillfälligt öka sömnbehovet. Senare i livet minskar sömnbehovet ytterligare och ligger för äldre på 6-7 timmar.

Under sömnen återhämtar sig kroppen. En del system går ner i aktivitet, andra ökar. Puls, temperatur och blodtryck tex går ner medan immunförsvaret och viss hormonproduktion ökar sin aktivitet. Även minnet är aktivt när vi sover. Det vi lärt oss under dagen ”repeteras” under sömnen och bildar nya kopplingar i hjärnan som gör att vi kommer ihåg bättre.

Sömnstörningar som varar under en längre tid påverkar livskvalitén negativt både psykiskt och fysiskt.

När vi får för lite sömn blir vi trötta, får svårare att koncentrera oss, blir stelare i kroppen, får försämrat minne och blir mer lättirriterade. Om sömnbristen fortsätter under längre tid  innebär det risker av olika slag. Det finns samband mellan för lite sömn och t ex hjärt- och kärlsjukdom, depression och utmattningssyndrom. Sömnproblem kan också vara en följd av andra sjukdomar som värk, astma, hjärtbesvär och hög alkoholkonsumtion.

Sömnen är viktigt för oss och vi behöver vara rädda om den. Om man upplever sömnproblem finns det en hel del som man kan prova att göra själv, s k egenvård, för att förbättra sömnen. Du kan läsa mer om det på 1177.se genom att klicka här.

Om man inte kommer tillrätta med sömnproblemen bör man söka behandling. Medicinering i form av sömntabletter är endast avsedd för kortvarig behandling. Om man har långvariga sömnproblem behandlas dessa med KBT – kognitiv beteendeterapi, enligt Socialstyrelsens rekommendationer.